Ett tag sen

Har velat länge om vad jag ska skriva.... om jag ska skriva osv.
Mycket agg mycket frustration finns i min kropp.

Däremot har jag beslutat att jag ska försöka skita i allt som går emot mig. Att stå för mig själv kämpa lite till... Orkar inte riktigt men försöker.

Livssituationen är skit. Har inga pengar och får inga heller. Har ingen rätt till akassa eller Soc. Så näää finns inget att göra. Sjukt jobbigt och veta att jag troligen inte kan ge mitt barn en tårta tills hon fyller år... suck. Aja... får bli en jävla frystårta. Och vi får fira både mig och dottern samma dag. Glad att jag köpt det jag ska till henne. Har visserligen ett par andra saker jag skulle vilja fixa men jaja... det kommer väl pengar nån gång...

Igår va jag på en mini jobbintervju och även på möte på försäkringskassan för en praktikplats. Men ja vi får se...
Jag mår skit.

Funderar över om jag ska försöka byta kurator och även landsting. Kanske får man mer hjälp då...

Gyn ska jag till på tisdag. Hoppas de kan hjälpa mig på något sätt med pmsen.

Har börjat träna mer. Går mycket... springer intervall på 2,5 km ett par tre ggr i veckan ochden 6/4 börjar träningen igen!

Suckar.

Fick nåt jävla meddelande på Facebook från ja en för mig okänd människa. Som tydligen skrev ett och annat. Till dig skulle jag vill sägs att du vet inget och om du visste skulle du ändå inte förstå då du använder ett karl namn och då vet ju alla att hjärnan är som bortblåst!

Tar jag åt mig? Nej inte direkt. Det handlade om min vikt... Japp har gått upp men det är mina antidepressiva som gjort det eller hjälpt till med det. Och nu kämpar man åter igen.... tyvärr finns det ju folk som gillar att trycka ner andra. Jag är van så tyvärr... det är vad jag blivit hela mitt liv så det är som det är.

Hatar att kämpa. Egentligen kanske man skulle väga 133 kg igen för att gömma sig och vara van med alla blickar och fördomar. Vill säga till alla som gör en gbp fördomar försvinner inte och det blir inte jätte mycket bättre ändå. Kanske hälsan då. Men hjärnspökena är oftast kvar.

Usch för att inte må bra.

Men fick tipset igår att skita andra och sköta mig själv och det tänker jag göra. Ska inte bry mig om vuxna som är sjuka...
Mina barn är en annan sak. Dom måste jag ju hjälpa såklart.

Idag ska jag ta en promenad. Ensam eller med nån annan det vet jag inte än. Jag behöver ut och röra på mig. Imorn är det träning igen och det är skönt att ha något att göra. Två dagar i veckan. Nu är det bara 3 veckor kvar. Har inte direkt några hopp tyvärr. Men vill givetvis ändra mina resultat. Från i förrgår slutade jag med energidryck. Chokladen vill jag dock ha kvar. Äter inte så mkt ändå. Försöker tänka på vad jag äter osv.

Egentligen ska vi göra 9 minuters träning varje morgon men haha nej... helgen kommer få ersätta det med promenad. Veckorna vet jag inte om jag ska gå upp ca 15 minuter innan alla andra och göra det bara för att få det gjort. Ska testa imorn.

Vad mer...
Mår som sagt skit. Nu är det snart dags för den där hemska veckan igen... då jag mår väldigt dåligt. Det har börjat så mensen ska troligen komma nästa vecka. Sen mår jag dåligt i 2 veckor utöver denna. Suck. Imorn ska jag ringa och kolla så remissen till gyn har kommit fram. Annars ska jag skälla på vårdcentralen.

Jobba imorn då... hoppas jag.
Viljan finns inte. Det är ett monotomt arbete där jag knappt träffar folk. Så jag ska försöka hitta en annan praktik då SIUS inte gör mycket på arbetsförmedlingen. Jag behöver nåt annat för att inte krascha. Kanske skulle jag ringa E på arbetsförmedlingen och förklara hur jag mår eftersom nån annan inte lyssnar.

Egentligen ska jag till kuratorn imorn men har inte 150 kr att lägga på det... 😕😯

Men men... hoppas dagen ska bli bra. 

Den där jävla ekonomin!!

Är så trött på pengar...
Men vänta nu... har ju inga så hur kan jag vara trött på dom :(

Nu har mannen betalat sitt. Jag har ännu inte fått några pengar från fk så få vänta ett tag till. Men jag blir tokig. Det finns INGET kvar, inte ett öre. Kanske 10 kr förresten.
Jag vet inte vad jag ska göra. Har ingen lösning alls... jag ser inget ljus.

Den som aldrig suttit där, vet heller inte hur det känns eller är.
Visst man får tänka mer. Men att behöva vända på slanten är fan inte kul. Att säga nej till barnen att de inte kan gå på kalas för vi har inte råd. Eller att dom vill göra något kul som att åka och bada, men nej vi har inte råd.

Jag vet inte när jag/vi kan åka hem och träffa släkten. I sommar måste jag jobba... men med vad? Suckar. Under våren kan vi glömma det, vi har inte råd.

Jag mår dåligt, skulle behöva ha en sobril var dag... men hur fan ska det gå till när jag inget får.

Just nu är en bergsvägg lockande...

Jävla liv.

Känslan av att inte ha pengar

Den känslan är sjukt jobbig. Allt blir ångest....  visst jag utsätter mig inte för att gå i affärer osv.

Jag har en jobbig känsla i kroppen. Vill inte alls till tingsrätten imorn som vittne. Mår piss av att tänka på att jag ska köra 15 mil tur och retur. Plus att jag kan inte handla något.  Kan inte ens titta åt något. Har 10 spänn... Thats it. De pengar som ska komma in... de vet jag inte när de kommer.

Sobril får det bli... både idag och imorn.

ADHD forts.

Kom på massa saker....
Det här med sympati och empati har jag väldigt svårt att visa.
Jag spelar att jag gör det men i själva verket känner jag ingenting.

Inte många som visat det mot mig antar jag... heller.

Små saker som kommer upp hela tiden som jag känner inte riktigt är normalt. Reagerar mer på mycket än andra.
Jag analyserar saker och ting alldeles för mkt.

Shoppingberoende.

Jag tror att även om jag lyckats med barn och lyckats leva livet som gift osv. Så tror jag man kan LÄRA sig leva som man ska leva. Om ni förstår vad jag menar? Att man liksom lever som alla förväntar sig att man ska. Att hela tiden så finner man vägar och man vet hur det ska se ut men det blir oftast inte så ändå.

Dagens mående är riktigt åt helvete.
Irriterad och ja...

ADHD/ADHD eller nåt!

Eftersom jag länge länge funderat över om jag har någon diagnos eller ej så har jag bestämt att jag nog måste försöka hitta någon som vill utreda mig...

Här hittade jag lite information.... och känner igen mig i det mesta, typ allt. Som "Det kan yttra sig som svårigheter att behålla koncentrationen över tid, att rikta uppmärksamheten mot rätt sak, att dela uppmärksamheten på fler saker samtidigt, samt svårigheter att kunna växla fokus från en sak till en annan. Det kan ofta ta sig uttryck i dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med aktiviteter. För en person med adhd/add kan det vara extra svårt att ta initiativ till, men även att fullfölja en aktivitet, om hon/han inte är tillräckligt motiverad."

Ja och det stämmer rätt bra...

"När motivationsnivån är hög klarar man av sina uppgifter, men det blir betydligt svårare att upprätthålla drivkraften när det är tråkigt och monotont. Uppgifter som skall utföras avbryts ofta av någon annan aktivitet, exempelvis avbryts den påbörjade städningen därför att man hittar en obetald räkning och i stället börjar fylla i giroblanketten/sätter sig vid datorn eller hittar fotografier. Städningen lämnas halvgjord. Uppmärksamhetsstörningen gör också att man har svårt att ta in ny information, lätt tappar fokus och har svårt att lyssna. Man kanske påbörjar projekt utan att först ha lyssnat eller läst igenom instruktionerna tillräckligt. Det kan då vara svårt att utföra en aktivitet i sin rätta ordningsföljd. Det är dessutom lätt att bli distraherad och avledd av ljud och synintryck. Man kan uppfattas som oengagerad och oförmögen till inlevelse i andras problem. Allt detta kan få konsekvenser i arbetet, i det sociala livet eller till exempel bilkörning."

Det är rätt roligt att sitta och läsa om detta för jag känner igen mig i allt. Jag har lite andra små saker som också "stör" mig... som några tvångssaker som kan komma varje dag. Saker och ting måste ske på rätt sätt osv.  Svarta strumpor kan vara olika... visste ni det *skratt* men jag kan inte ta olika strumpor. Text på papper måste alltid texten vara åt samma håll... etc. Jag vill ha närhet men gillar det inte. Klängigt är inte min grej. Jobbigt även när barnen gör det. Mörker och tystnad är skönt. Ja finns mycket smått och gott.

Men ska försöka ta itu med det och få det gjort. Synd man inte hade pengar. För då hade jag betalat utredningen.

Irriterad till max är jag idag...

Varför...

Varför måste jag må så här. Känna så här. Jag vill ju så gärna men är så äckligt irriterad.  Ledsen. Förvirrad och jävligt kluven!!

Känns som om jag inte vet vem jag är... vissa dagar bara är jag... jag är mamma inget annat. Jag bara är.

Tappat bort mig själv i allt detta.

Det finns en fråga... som pendlar fram och tillbaka fram och tillbaka...
Önskar jag hade någon att bolla med...

Jag är sjuk... M är också sjuk... vem får vila? Nej inte jag i alla fall. Och för det så känner jag BLÄ.

Trött.
Om en timme måste jag hämta E hos sin kompis... sen får vi väl se om det blir nån mat. Tänker inte laga nån.

Fan med.

Samvetet

Helvetes jävla samvete.
Jag har alltid dåligt samvete, för allt. Just nu känner jag skuld över att vara hemma TROTS att barnen är sjuka. E är fortfarande inte riktigt bra, feber på eftermiddagarna. Och just idag ska F till csk för att kolla lite saker. Och jag eller vi har inte råd att jag ska köra och jobba ett par timmar och sen hem igen. Så valde att jag är hemma och hon är också hemma. Men nu är ju E sjuk så det kvittar ändå då jag måste vabba för honom.

Själv mår jag piss. Vet inte hur jag ska orka ta mig till jobbet imorn. Men måste då sius kommer dit och hälsar på så får försöka åka dit, jobba ett par timmar och sen hem direkt efter dom varit där. Mår bajs. Hostar som en tok.

Nej nu roa lillskit en stund!

Inte bra.

Jaha min tur att bli dålig.
Har vabbat i 2 dagar för de stora barnen. Idag är dom hemma för att vara feberfria en dag och se så de inte hostar ihjäl sig efter lek...
Dock blev lilla apan hemma med då jag kände att det va onödigt och försöka ta sig ut i detta snövädret. 😕

Mår sådär. Mår jätte dåligt att jag handla igår för typ 3000 kr... okej det va mat och det lär räcka ett tag skulle jag tro. Men hatar att inte ha pengar på kontot.
Jag va på apoteket plus några räkningar betalades men det mesta va mat så jag borde inte känna så jävla mycket.

Jag vill inte bli sjuk. Men tror att jag är på gång. Hostar och mår allmänt bajs.

Barnen vill ut idag... det är snö ute tydligen.

Ska försöka sälja lite kläder igen så jag blir av med skiten och får in lite extra.

Nej dags att rota fram deras overaller.